Så ovant

Detta är så konstigt. Det är som om jag är på semester från mitt liv. Både på ett negativt och positivt sätt. Jag saknar ju Anton väldigt mycket! Fast saknaden från när vi hade distans är helt annorlunda nu. Nu är den liksom... Jag vet inte, lugn. Man tar den liksom med ro på någe vis, känns inte alls så farligt även om man väldigt gärna skulle vilja vara tillsammans. Men samtidigt får man tid för annat. Jag och pappa har haft en heldag för oss själva, ingen aning när det hände senast. Vi var och körde en runda ut till blädinge. Jag har bakat macarons, det var inte så svårt som alla säger. Men det var dyrt, och dom blev inte fina! Men goda faktiskt, ska försöka imorrn igen. Sen var vi ute och gick en runda som pappa trampat upp själv, mysigt. Och på rundan som går genom skogen, så har han satt upp brödlimpor i träden och på marken låg pepparkakor som han matar fåglarna med haha! Skogsmulle!! Strax ska jag prata med Anton och imorgon ska jag ju faktiskt äntligen upp och jobba!!!!! Längtar ihjäl mig!!!! Ses och hörs :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0